Tonårsflickan som sjöng hade växt upp under trasiga förhållanden. För en tid sedan hade hennes bror tagit sitt liv och för henne hade allt bara rämnat. På det grönländska barnhemmet där hon nu bodde var musikundervisning och utövande av musik en naturlig del av vardagen. Nu stod hon i barnhemskören och sjöng för oss. Deras musikuppförande fick jag ta del av för några år sedan under ett besök i Danmark. En av sångerna som kören sjöng berörde henne speciellt djupt. Det var massor av känslor som återspeglades i hennes ansiktsuttryck och i de tårfyllda ögonen. Kören sjöng sången ofta, ett medvetet val av ledaren, och genom att få stå där och sjunga sången bearbetade hon de tragiska händelserna hon varit med om. För flickan fungerade körsången som ett viktigt verktyg i sorgebearbetningen. Hon fick dela upplevelsen med andra och fick ge uttryck för sin sorg, ilska, uppgivenhet och övergivenhet. Hon fick berätta och hon blev sedd som den hon var.

Likaså minns jag en ungdom som hade drabbats av psykisk ohälsa. Livsgnistan hade slocknat och det enda som fick honom att för en stund ta sig ur de mörka tankarna var när han fick spela piano. Att spela piano var meningsfullt och vid pianot och under pianolektionerna kunde han åtminstone för en stund glömma det mörka. Den veckovisa undervisningen i piano och lektionen med instrumentläraren vid musikinstitutet var av avgörande betydelse för att han skulle orka leva vidare.

Alla människor har behov av att bli sedda, hörda och bekräftade. Detta är helt centralt för att vi ska må bra. Genom interaktion och samverkan, människor emellan, har vi möjlighet att se varandra, lyssna på varandra och bli bemötta.

Musik, och konst överlag, är ett starkt interaktivt verktyg. När vi på olika sätt utövar musik kan vi uttrycka och förmedla olika känslor. Genom musik kan vi bli sedda, hörda och bekräftade. Det finns många personliga berättelser och exempel där musik har berört människor och haft en avgörande betydelse och gett människor möjlighet att bearbeta sina känslor och gett kraft att orka vidare i vardagen.

Vi har under senaste tid fått många rapporter och tragiska nyheter om att allt fler unga i vårt samhälle mår psykiskt allt sämre. Vi ställer oss frågan vad detta beror på. Jag är övertygad om att det inte finns ett enskilt svar på varför den psykiska hälsan vacklar alltmer. Vi är alla individer och det är helt säkert många olika aspekter som spelar in och varierar människor emellan. Klart är dock att vi måste förhålla oss allvarligt till dessa rapporter. Det medför stora konsekvenser för den som drabbas av psykisk ohälsa men också för dem som står nära. 

Det går heller inte att blunda för att psykisk ohälsa medför stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Att behandla psykisk ohälsa är enormt kostnadskrävande. Samtidigt känner vi till att den offentliga ekonomin är hårt ansträngd och åtstramningar görs för att försöka få ekonomin i balans. I denna balansgång är risken stor att beslutsfattarna inte i tillräckligt hög grad har förstått och beaktar musikens och musikundervisningens positiva effekter för människors välmående.

Musikens kraft är enorm.

Tomas Holmström

Rektor vid Kuula-institutet

styrelsemedlem Finlands musikläroinrättningars förbund r.f.