Patrik Smulter, rektor för Musikinstitutet Kungsvägen
Snöslasket vräker ner där ute när det här skrivs och trafiken är i kaos. Ibland känns rektorns jobb också som kaos när man försöker bolla en och annan boll samtidigt. Rektorerna balanserar mellan personalens förväntningar, kommunens nedskärningar, trycket på utveckling och behovet av att hänga med. Det är ganska stor press på oss rektorer och biträdande rektorer ibland. Vi bollar med stora saker som framtida utrymmen för musikinstitutet, nybyggen, framtidens finansiering och eventuella fusioner samtidigt som man ska bolla med sjukfrånvaron och om man som lärare behöver delta i lärarmötet eller inte. Det kan ibland vara oklart. Sen kan ju faktiskt pappret ta slut i kopieringsmaskinen och det är också väldigt oklart hur pappret fylls på…
Utrymmesutmaningarna verkar öka på flera håll i landet. Från olika håll har man hört om hur kommunerna gärna söker inbesparingar i utrymmena som tilldelats musikinstitutet. Även i Esbo för vi en dialog med staden om vad som är tillräckligt välfungerande utrymmen. Hur mycket är det värt att satsa på musik- och konstutbildning? Vad får det kosta? Räcker det inte med vanliga klassrum i grundskolan som då kunde användas ordentligt från morgon till kväll? Kommunernas ekonomi börjar bli ett stort problem för musikinstituten eftersom prioriteringarna är klara och grundläggande konstundervisning och kultur överlag kommer i andra hand. Man skulle önska att kommunerna förstår vikten av att både erbjuda ordentliga utrymmen som en gedigen konstundervisning. Det är så oerhört många barn och unga som
behöver det, mår bättre av det, och gör att de orkar genom den vanliga skolgången. Jag önskar er alla kraft i diskussionerna med kommunen angående behovet av grundläggande konstundervisning!
Julkonserternas tidevarv är här och vi hör de gamla fina julsångerna klinga bakom var och varannan dörr. Även om det är mycket på gång är det ju en fantastisk tid när höstterminens strävanden börjar komma i mål och Pelle, Inka och Ville får uppträda med sina julsånger och föräldrarnas stolta, tindrande ögon blickar fram bakom kameran. Allt måste ju videofilmas och fotas, gärna samtidigt. Det är fantastiskt att stå där bakom i mörkret och se den här glädjen och stoltheten hos stor som liten. När det här lyckade framträdandet är klart och självförtroendet har vuxit hos den lille har också vi lyckats. Rektorns jobb är förunderligt och häftigt, åtminstone ibland.
Lycka till med slutspurten av höstterminen och ha en riktigt God Jul så småningom!
